Pyttetullefunderingar

Imorse vägde jag mer än någonsin gjort förut.

När jag slutade röka gjorde jag det enligt principen "Unna dig vad som helst, så länge du inte röker!" och det var ett lyckosamt koncept så till vida att jag nu, nästan 50 månader senare, fortfarande inte rökt ett endaste bloss, men ur viktsynpunkt var det inte ett lika smart drag. Efter rökstoppet steg alltså min vikt (snabbt, men säkert) till nya oanade höjder och det skulle alltså krävas att jag skulle bli gravid i sjätte månaden innan jag lyckades bli lika tung igen.

Fast rökslutarkilona fördelades förstås jämnt över hela kroppen, vilket man inte kan säga om Minitullekilona. Efter att ha levt rätt länge med kroppens tyngdpunkt på ett visst sätt är det inte helt lätt med balansen när man har ett bowlingklot frampå magen. Jag undviker alla former av balanskonster, men det händer ibland att jag fastnar i en mjuk soffa.